Igår började vi prata om Winnerbäcks sommarkonsert. Den 22 augusti ska han tydligen komma till Växjö, till campus till på köpet, och tjejerna började diskutera om man inte skulle gå på den.
"Ja men det är ju lagom när man är tillbaka innan skolan börjar, det blir ju bra."
Den 22 augusti är bara ett tomt hål i mitt liv just nu.
Egentligen är allt efter typ 10 januari något svart grumligt som jag inte kan svara på frågor om, för jag vet nästan ingenting säkert.
Men allra grumligast blir det efter juni. Just nu har jag ingen aning om hur mitt liv kommer att se ut då, kring januari kan jag åtminstone hoppas och gissa. Det är något jag liksom har förträngt, skjutit fram tankarna på eftersom jag inte kan göra något åt det nu. Men nu börjar det nog sakta tränga fram ur mitt undermedvetna. Snart, snart måste jag börja ta tag i de funderingarna. Snart, tiden kommer att gå alldeles för snabbt, kommer jag att behöva göra något konkret för att ta tag i min framtid.
Har jag tur kommer även jag att vara här och kunna gå på konsert den 22 augusti.
Har jag otur kanske jag inte ens befinner mig i samma kommun eller ens samma landskap.