Jag är uppe i det blå.
Mina tankar koncentreras denna veckan på humanbiologin och den person som gör under för min själ.
Inte mycket annat existerar. (jag glömde min tvättid idag tex)
Men jag är lugn.
Lugnet sprider sig i mig, och gör mig så harmonisk.
Jag liksom flyter fram och är övertygad om att detta kommer att gå bra.