Får man strypa barn?

Ja, jag erkänner: Ibland har jag bara sådan lust att strypa vissa ungar.
Speciellt dagar som denna när de varit helt psykade. Vad är det som gör att det är mycket värre vissa dagar?
När man tycker att man sagt "nej" och "sluta" 184500295 gånger så börjar det bli en aning tjatigt och jobbigt. Så när de börjar tramsa för 7 gången på en kvart så tryter tålamodet ska jag säga. Idag tryckte jag helt sonika upp en unge mot väggen med en jäkla fart och skrek åt henne att nu fick det vara nog! Och det funkade! I en kvart.
Så idag har det verkligen varit en jobbig dag. Till på köpet så öste regnet ner när vi skulle gå hem, och då menar jag verkligen öste! Så Fredrik (den andra praktikanten på min avdelning) och jag konstaterade helt enkelt att det var ett perfekt slut på en perfekt dag, med en aning ironi i rösten.
Men jag fick iaf skjuts hem idag, jag har tagit ett bad och lite att äta och imorgon är det sista dagen på praktiken för ett tag framöver. Och ungarna är ju rätt söta emellan allt stök och bök. Så man överlever väl, men som sagt, ibland vill man bara strypa dem långsamt.


Om de ändå sett ut såhär idag, men det gjorde de INTE!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0