Manipulativa tårar

Tårar är riktigt manipulativa.
Det är nästan det värsta vapen man kan använda för att få sin vilja igenom.
Ett exempel på det ska jag ge från praktiken idag och eftersom vi nu under skrivande av examensarbetet fått lära oss vikten av att avidentifiera personer så hittar jag på andra namn på barnen.
Då jag stiger in i rummet står Jonas och slår Mia i huvudet som en tok, dunk dunk dunk.
Givetvis dyker jag in i händelsen med ett "Hallå men vad håller du på med!"
Som nästan alltid kommer då meningen "men det var hon som började". Då blir det alltid så knepigt, har man inte sett hela händelsen så kan man ju faktiskt inte veta detta. Det är dock då det händer, Mia börjar storgråta.
Men den gubben går inte på Stina, jag har nämligen sett just Mia i ett helt händelseförlopp med Jonas vid ett annat tillfälle då det faktiskt var hon som började måla på honom men sedan börjar tjuta när han börjar måla tillbaka på henne.
Sånt tål jag bara inte, då får man tjuta då, jag är inte en snäll fröken i såna sammanhang.
Därför går jag inte stenhårt på hennes tjutande utan börjar prata om "att ingen får ju slåss, det spelar inte någon roll vem som börjar"
Nu kommer en annan förskollärare in i rummet och undrar vad som pågår. Och nästan självklart får Jonas skulden när Mia står där och hennes tårar sprutar. Utan att ens lyssna på Jonas försvar skäller hon ut honom, och börjar trösta Mia. Jonas blir givetvis skitarg tillbaka och jag förstår honom. Tänk om det faktiskt var Mia som började?
Orättvist tycker jag faktiskt att det är, bara för att hon kan konsten att tjuta så tårarna sprutar.
Därför frågar jag Jonas nästan direkt om han vill följa med mig och rita, för det vet jag att han gillar. Det vill han och vi har en trevlig ritstund. Hoppas det kan vara lite plåster på såren när man inte kan tjuta som en tjej...

Kommentarer
Postat av: Sara N

Detta är så sant... det finns för och nackdelar med att vara flicka

2008-05-07 @ 23:00:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0