Det finns en dikt som jag inte kan minnas mer än en fras på, den frasen är:
"och jag springer efter med andan i halsen".
Så känns mitt liv de här veckorna, mitt liv springer före och jag springer efter med andan i halsen.
Kurser, möten, inskolningar, besök och tusen saker som ska göras.
Då är min tidiga dag en stor välsignelse kan jag säga.
Struntar i att träna, idag ska jag bara hinna ifatt.
Städa, tvätta, handla, laga mat och göra såna där småsaker som man inte tar sig tid till annars.
Men jag ska göra det i godan ro, orkar inte stressa, det har jag gjort tillräckligt.
Hoppas jag ska komma upp i rygg med mitt liv idag iaf....