Välkomna till min nya serie: En pendlares betraktelser.
Jag har insett att det här med att pendla är en egen kultur. En kultur som jag bestämt mig för att kartlägga under ovanstående rubrik då jag anser att den kan tillföra min blogg en hel del. Så varje gång jag kommit på något nytt att berätta om det att vara långpendlare så kommer det att komma i denna serien. Jag börjar nu med min första betraktelse.

När man pendlar gäller det att ha strategier för att överleva, överleva från att slippa stå och från att behöva byta plats 17 gånger under en och samma tågresa. Eftersom man inte får någon platsbiljett då man har pendlingskort så gäller det alltså att utveckla bra strategier.
Idag åkte jag tillsammans med Fredrik, Camillas sambo, han är en van pendlare som alltså redan utvecklat sina strategier, och de delade han snällt med sig av till mig.
Första grejen är att alltid sätta sig i husdjursavdelningen av den enkla anledningen att den sällan är bokad och man behöver då inte få höra meningen: Ursäkta, det där är min plats.
Det var en teori som jag tycktes mig uppfatta redan i förra veckan och efter att ha fått det bekräftat så kände jag mig väldigt stolt över att ha upptäckt det redan min första vecka som pendlare. Problemet är dock att det inte bara är Fredrik och jag som har kommit på det, många andra pendlare vet också att det är husdjursplatserna man ska sitta på. Det innebär att man måste vara först eftersom den avdelningen är liten.
Det i sin tur innebär att man måste utveckla en strategi för var man ska stå på perongen för att komma så nära dörren till den avdelningen som möjligt för att komma på så snabbt som möjligt när tåget väl kommer in. Fredrik visade mig idag vilken stolpe man ska stå vid för att komma så nära som möjligt. När tåget sedan anländer är det två saker som gäller,ställ dig nära dörren och träng dig! Trängas är faktiskt något jag är ganska bra på och både Fredrik och jag fick idag sittplatser, om än dock inte bredvid varandra. Dock så valde jag den närmsta lediga platsen, vilket gjorde att jag fick sitta och stirra in i en vägg hela vägen ner. Det var inte så kul så man lär sig av sina misstag och på onsdag ska jag ha mer is i magen och gå lite längre in.
Nu har jag utvecklat bra grundläggande strategier för att få en plats.