Jag har gått en hel del i kyrkan i mina dagar. 
Jag sjöng i kyrkans barnkör när jag var liten, jag gick i kyrkans barntimmar, jag är konfirmerad och min pappa sjunger i kyrkokören. Inte kan jag påstå att vi är en troende familj,men det har liksom varit en del av barndomen, att lyssna på pappa när han sjunger i kyrkan.
Så när vi var små mutade mamma oss med Emser och såna där små russinpaket för att vi skulle sitta stilla och tysta. Sen kunde man alltid underhålla sig med att stoppa fingrarna i hålen till ljushållarna på kyrkbänken. Det gjorde man tills man fastnade, fick lätt panik, slet bort fingret och så gjorde man inte det mer, den gången. Visst var kyrkan lite förenat med tristess, men nu förenar jag den med lugn.
Idag styrde jag stegen mot Linköpings domkyrka.

Anledningen till det var att jag ville se Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställning Anhörig- på liv och död som visas där.
Om du inte har riktigt koll på dina fotografer kan jag berätta att hon är den fotograf som skapade den omtalade utställningen Ecce Homo på 90 talet där Jesus avbildas som homosexuell.
Jag har bestämt mig för att gå på fler fotoutställningar, man lär sig otroligt mycket av att titta på andras bilder. Jag gick två vändor, den första och bara tittade rent estetiskt, den andra för att kolla mer tekniskt. Det ser så enkelt ut! Men jag vet att det inte är det och det är imponerade vilka bilder man kan ta när man är riktigt duktig.

Men det var inte bara utställningen som imponerade, allra mest var det kyrkan. Jag steg in genom dörren efter att traskat genom halvdunklet under ett paraply i regnet. Det som möter mig är värme, mysljus och lugn.
Så vackert!
Eftersom det är en domkyrka är den riktigt stor och maffig. Det finns massvis med fina små saker i vrårna, samtidigt som en del är riktigt storslaget. Jag gick med stora ögon och bara tittade.
Jag frågade i informationen och det är fritt fram att fota hur man vill.
Där med föddes idén till ett av mina nästa fotoprojekt.
Kyrkan är ett alldeles utmärkt ställe att träna på. Svårt ljus på en allmän plats som ändå inte är så full med folk.
Jag har gått en del i kyrkan i mina dagar.
Nu kommer det att bli mer.
Med kameran i handen.





 En av de vackraste bilderna på dagens utställning av Elisabeth Ohlson Wallin.