Det är nu 10 år sedan Tessan, Jenny, Madde och jag började i samma klass. 10 år!!! Kära nån. Det är också 7 år sedan vi tog studenten och har fortfarande kontakt, riktigt bra gjort av oss må jag säga!

När man var universitetsstudent visste man bara inte hur bra man hade det. Gräset är inte grönare på "jobbsidan" det kan jag berätta för er!

Jag saknar camupslivet. Närheten, spontaniteten, festerna och vännerna.

Vi var helt klart äldst på gårdagens fest. Är alla väldigt unga eller börjar vi bli gamla? Och är de gapande munnarna när man berättar hur gammal man är en komplimang?

Jag är glad att jag inte är pälsdjursallergiker. Stackars Jenny.

De har slutat sälja persikolikör på systemet. När hände det?

Det är riktigt trevligt att träffa lite nya människor ibland.

Säga vad man vill men "gamla goa låtar" är oslagbara.

När det är kärlek vid första ögonkastet så är det. Nu måste jag bara hitta väskan i Linköping...

Gammal vänskap rostar aldrig.