Som jag saknar mitt gull!
Det är över två veckor kvar tills vi ska ses och jag blir tokig av att bara tänka på det.
Det är ju såååå länge....
Men jag har bestämt mig för att inte bli gnällig, klängig och bitter över det.
Det är bra att sakna, då är det så mycket mysigare när man väl ses,
och så känner man att det är på riktigt och inte bara mys å gos.
Och det är inte bara mys å gos, för han e de enda ja går runt å tänker på.
Jag är så tokförälskad!
För att komma med lite intelektuellt dravel så kan man väl säga att jag anser att naturen har ett uttryck för varje känsla, så här kommer en bild till mitt gull. Se vilka fina hjärtan!