Saker och ting går sakta framåt. Äntligen har jag pratat med studiehandledaren i Malmö. Tack och lov fick jag höra lite positiva saker! Det kanske inte är så lätt för er som läser detta och förstå vad jag pratar om med studieuppehåll och  poäng hit och dit. Men för mej är det bra nyheter iaf! De vet ju inte bättre än jag om jag kommer att bli antagen i Växjö men de glada nyheterna om jag inte skulle bli antagen här är att Mah (Malmö högskola) godkänner studieuppehåll på 1,5 år och att sista terminen även går på våren. Det innebär med andra ord att jag kan läsa mina 20 extra idrottspoäng och avsluta i Malmö sen nästa vår ifall jag bestämmer mig för att det är vad jag vill. Mina valmöjligheter har utökats idag! Fått en bättre bild av studievägledare idag med, hon jag pratade med var jättetrevlig. Och det bästa med henne var att hon erbjöd sig att prata med Renee Karpin åt mig, tack för det för den kärringen tål jag inte!
Glad Stina!

"Har du en snygg och sexig man?"
Den frågan fick jag av en av mina nya elever idag. Helt sanningsenligt och full i skratt var jag ju tyvärr tvungen att svara nej. Funderar lite på vad jag skulle ha svarat om det faktiskt va så att jag hade haft en pojkvän.
"Har du en kille då?"
Återigen, nej, det har jag inte.
"Men har du en sambo då?"
Även där får jag ju svara nej, hör suckarna i rummet över att det inte fanns nåt mer kul att fråga om och känner mig som en värdelös människa som varken har en snygg och sexig man, en kille eller en sambo.
"Men du har väl vänner?"
JAAAAAA, änligen något jag kan svara ja på, med stora bokstäver! Vänner har jag!
Så så värdelös är ja kanske inte, även om jag inte har någon kille, någon sambo eller någon snygg och sexig man....

Visst är det konstigt.
Konstigt att man alltid stöter på folk man känner när man minst vill det.
I onsdags skulle jag till frisören, efter examinationen, tyckte jag förtjänade det.
På morgonen sminkade jag mig mindre mycket eftersom vi bara hade två timmars lektion.
Efter det gick jag en promenad, vilket gjorde att det lilla smink jag hade hamnade lika mycket under ögonen.
Håret skulle ju frisörskan tvätta så varför bry sig om det, bara drog en borste igenom det och snodde upp.
Drog på mej en lite halvslafsig tröja innan jag gick, det blir ju ändå alltid hår på den och så skulle jag ju ändå duscha på kvällen.
Vi vet ju också alla att ju närmare man bor något, desto svårare är det att komma i tid till det.
Så exakt kl 15 ångar jag in på salongen lite småstressad i min ikkexisterande makeup, min slafsiga tröja och mitt spretiga hår.
Framför mig i kassan står en figur som jag bara ser är en figur och lägger inte mer märke till det.
Tills jag får höra ett :Hej
Tittar upp och står då öga mot öga med ett gammalt strul...
Ehhh... Hej....
Jag står där i min slafsiga tröja, min ikkexisterande makeup och mitt spretiga hår.
Snälla gud, låt mig sjunka igenom jorden.
Nu.

The departed har blivit utsedd till årets bästa film på Oscarsgalan. Mycket bra val måste jag säga. För en gång skull gör juryn ett bra val på en film som faktiskt förtjänar det. Ni som inte sett den, gör det!

Ibland gör kroppen precis som den vill. Inatt bestämde den sig för att den hade sovit klart när klockan var 03.45. Den ville inte somna om. Kl 04.30 funderade jag seriöst på att gå upp men beslutade mig för att man inte kan göra det och ändå påstå att man har psyket i behåll.  Men det gjorde inte så mycket att jag låg där, jag låg och funderade på alla möjliga saker, bla annat vad kan ta och blogga om. Egentligen tycker jag att det är ganska häftigt att det fortfarande finns saker som man inte kan kontrollera med bara tanken. Sömnen och hungern kan du inte kontrollera med tanken, hur gärna du än vill. Kan vara bra att minnas i dagens "vi kan kontrollera allt" samhälle.

Som det står i rubriken så babblar jag mest när jag bloggar. Ibland undrar man ju om det är något att läsa? Men när jag på senare tid har blivit dålig på att uppdatera så börjar folk att klaga. De undrar om varför man inte skriver och säger att det är intressant att läsa. Så man kanske har något att säga iaf. Kanske jag ska bli bättre på att lägga ut annat nu, bilder, dikter, tankar. Och inte bara diskussioner kring vad jag gjort den här dagen. Ibland blir jag så duktig på att ta tag i saker,göra saker, ibland suger jag på det.  Just nu suger jag på det. Jag suger på att ta tag i saker och jag vet inte vad jag gör hela dagarna. Svacka är ordet. Jag har en sån jädra svacka. Träningen har legat nere i två veckor, men det är ju dock för att jag varit hemma och att jag blev förkyld. Jag uppdaterar inte min blogg, jag hör inte av mig till folk,det händer inget med träningen, och så skulle jag kunna fortsätta ett bra tag om jag bara ville. Men jag tänker inte gräva ner mig. Då blir de bara än värre. Svacka innebär ju att man är nere en stund, att man bara måste börja vandra uppåt igen. Det gäller väl bara att ta tag i sig själv. Jag börjar imorgon.