Hur kommer det sig att det känns mycket mer naturligt för tjejen att hålla handen bakom killens och tvärtom när man är ute och går och håller varandra i handen?
För håller man "fel" så känns det också ofta helt galet!
Är det helt enkelt så att det är så vi är skapta rent biologiskt och könsmässigt sätt undrade vi? Eftersom vi konstaterade att när vi hållit andra i handen har faktumet varit detsamma.
Eller var detta bara ett sammanträffande, kanske var det bara så att vi båda hade samma vana?
Men nej.
Då tog vi upp nästa faktor.
Längden.
För oftast är ju killen längre än tjejen och detta skulle då kunna påverka hur man håller ansåg vi.
Så vi började spana på folk som gick runt oss och något par mötte vi nog som skulle kunna stämma in på den teorin. När vi mötte en väldigt lång tjej så funderade vi på att Henke skulle gå fram och fråga om han inte fick hålla henne lite i handen bara för att testa teorin, men vi la ner den idén.
Istället testade vi vår idé genom att byta perspektiv. Det vill säga, jag fick hoppa upp på en bänk så att jag då blev längre än Henke och sedan provade vi att hålla varandra i handen.
Och nu var det inte längre naturligt för mig och hålla bak och han fram, det var tvärtom.
Där har vi svaret.
Det är längden det hänger på.