Skoskav

Jag hinner gå ca 5 meter innan jag inser det faktum att jag kommer att få skoskav.
Kanske skulle jag valt andra skor, eller kanske hade det räckt om jag tagit tjockare strumpor,
eller tunnare, det vet man inte alltid.
Man bara inser faktumet att man kommer få gå och halta den sista kvarten av promenaden och skjuta fötterna så långt fram man kan i skorna för att skona de stackars såriga hälarna.
Sen kommer man inte kunna använda de skorna, å kanske inte andra heller på flera dagar.
Alltså borde man ju då göra det enda rätta och gå in och byta skor, eller strumpor,
eftersom man bara kommit 5 meter från huset.
Men gör man det? Nej man orkar inte.
Man biter ihop och försöker låtsas som att det nog inte kommer att bli så illa ändå.
Ibland är man bra korkad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0