Jag har varit hemma i helgen. 
När jag kommer hem är det något som alltid infinner sig.
Det kan räcka att jag kommer in på gårdsplanen så lägger det sig sakta över mig.
Lugnet.
I helgen har jag släppt allt jobbigt med skola och skit, jag har bara varit och tagit det lugnt.
Skottat snö, 
pratat med bror och föräldrar, 
varit på fest i glada vänners lag,
gått promenader i en vit och tyst värld,
suttit uppkrupen i fåtöljen framför den levande brasan och läst en bra bok,
bara softat med släkten,
fått lagad mat...
Efter denna helgen kvittrar det fåglar, skiner regnbågen och paradiset prunkar i min själ.

När det fullständiga lugnet har sänkt sig över mig och jag släppt allt infinner sig något annat.
Kreativiteten.
Min hjärna bubblar.
Bubblar av allt jag bara vill skapa!
Mamma hade köpt en ny bok om hur man gör nytt av gamla ting. Efter att jag bläddrat i den kom jag på massvis med roliga saker... Min gulliga pappa hjälpte mej att tillverka några ovanliga servettklämmor som jag inte kommer att publicera bilder på eftersom det då inte blir någon överaskning för de som kommer hit på middag nästa gång. Jag måste bjuda på middag snart!
Jag kom på hundra blogginlägg jag vill skriva, vi får se hur många av dem jag kommer att minnas.
Sedan pysslade jag en del med något som någon som läser detta ska få, så det säger jag inte vad det är! Tihi!

Varje gång jag är hemma inser jag hur bra jag har det, att jag är så lyckligt lottad som har en sån bra tillvaro!
Tack!