Det svåraste med det här med att plugga till c-uppsatsen är den ständiga känslan av att jag borde göra mer.
Har man inte några klara datum eller mål med exakt vad man ska göra så blir det svårt att motivera sig. Så då gör man litegrann och sedan går man där och tänker: "Ligger jag efter nu?" "Borde jag göra mer?" Skitsvårt!
I den här fasen går jag och tänker väldigt mycket på hur jag ska lägga upp det. Bara häromdagen kom jag på det faktum att jag självklart ska ha med språkutveckling som en del i arbetet. Eftersom jag ska genomföra projektet i Rosengård så jobbar man språkutvecklande hela tiden, jag hade planerat en massa språkutvecklande övningar, men bara inte tänkt på det! Det går liksom så automatiskt att jag inte funderat ut det som en självklar del i arbetet. Så man går och tänker och tänker och formulerar om sig och omdefinerar arbetet, konstant. Man läser lite här, man googlar lite där, man antecknar någon tanke hit och man klurar över någon metod dit. Och detta hela tiden med frågan i huvudet: "Borde jag göra mer?"