Den här veckan är jag en bitterfitta.
Ända sen långhelgen tog slut och den nya arbetsveckan började har jag varit så jävla bitter.
Jag vill inte gå upp på morgonen och jag vill absolut inte jobba. Jag släpar mig till jobbet bara för att det är för dyrt att vara hemma på karrensdag. Hade det inte varit så dyrt hade jag varit hemma, legat kvar under täcket och ugglat och sett på film.
Jobbet känns totalt oinspirerande, ungarna är tjatiga, tjuriga och störiga och kollegorna är irriterande. Idag har jag gett en unge en brutal utskällning (hon förtjänade den faktiskt och vi blev sams sen) och muttrat åt kollegorna.
Tack käre gode gud för att det bara var en fyradagarsvecka så det redan är fredag imorrn, och min korta sådana också.
Nu skiter bitterfittan i träning och går ut på promenad, sen blir det muffinsbak och prat med kusinen. I övermorgon är det helg.