Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor:
du nalkas ljuva sommar, då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma till allt som varit dött,
sig solens strålar närma, och allt blir återfött.

Nu börjar äntligen den tid då det är helt underbart att jobba på förskola. När solen lyser ute får jag spunk av att sitta inne, jag mår riktigt dåligt. Då har jag verkligen valt rätt yrke. Nu när solen börjar titta fram så är det ut som gäller! Idag har vi i stort sett varit ute hela dagen, enda stunden vi var inne var under maten. Vi till och med åt årets första mellanmål utomhus.
Inga vantar, mössa, halsduk, fleecetröja, jacka, galonisar och vinterkängor som ska krängas på. Nej idag tog vi på oss skorna och en tröja och gick rakt ut i solskenet. Min lilla vän var till och med tvungen att skutta runt barfota en stund och jag förstår honom till fullo, man måste känna gräset under fötterna för att det ska vara vår på riktigt.
Nu hoppas jag bara innerligt att det inte ska komma något bakslag med snö. Okej om det blir någon mer köldknäpp igen, bara det inte snöar! Om en vecka är det valborgsmässoafton, sköna maj välkommen till vår bygd igen!



Min lilla vän sitter barfota på mellanmålsfilten och har gräsfläckar på knäna!