Idag på väg till jobbet började jag fundera lite över skillnaden mellan att jobba på kontor mot att vara förskollärare. Här kommer en liten jämförelse.

Kontorsarbetaren: Får musarm av att sitta stilla med musen i handen.
Förskolläraren: Får ont i armen av att hon gått runt och burit på en tung klump till unge hela dagen eftersom denna vägrar att sluta gråta.

Kontorsarbetaren: Får ont i ryggen av att denna suttit stilla i en dålig ställning.
Förskolläraren: Får ont i ryggen av att denna lyft ungar i och ur vagnen 8 gånger, upp och ner från skötbordet 12 gånger och så en tung klump ur och i spjälsängen.

Kontorsarbetaren: Får ont i huvudet för att det är lite syrebrist på dennes kontor.
Förskolläraren : Får ont i huvudet för att det springer runt 8 tokiga barn och skriker när de leker lejon.

Kontorsarbetaren: Får ont i tån av att denne slog emot den i skrivbordsbenet eller ont i armen för att denna stötte emot skrivaren.
Förskolläraren: Får ont i tån för att denna blev brutalt överkörd av en bobbycar eller en cykel och får ont i armen för att ungen som man lekte tiger med bet på riktigt.

Kontorsarbetaren: Får ont i rumpan då denna suttit ner för länge.
Förskolläraren: Får ont i rumpan för att man fick två plastdinosaurier uppköra där när man stog och diskade.

Trots detta skulle jag dock aldrig vilja byta. Kontorsarbetaren får inte gå ut i två timmar i underbart väder och titta på söta kaniner och kycklingar som vi gjorde igår, denne kan bara titta ut genom fönstret och drömma sig bort. Den får heller inte se unge som och stirrar helt faschinerat på en fågel, pekar och ropar: Titta Dhina (Stina), pippi! Dessutom får kontorsarbetaren heller inte alla dessa underbara kramar jag får varje dag som är fyllda med kärlek.
Det är lätt värt några plastdinosaurier i rumpan.