Årskrönika över 2008
Jag kan inte låta bli att undra om nyårskrönikor bara är ett sätt att bevisa för sig själv att man har gjort något vettigt under det gångna året? Ibland undrar man ju var all tiden tar vägen! En liten miniversion av en nyårskrönika slog det mig idag att jag kanske ändå skulle ha. Så här kommer den, Årskrönikan över 2008.
2008 var ett sådant år då det hände väldigt mycket i mitt liv och mycket förändrades.
Året inleddes med att spendera mycket tid på tåg.
Jag pendlade ner till Malmö minst ett par dagar i veckan för att äntligen göra min sista termin på lärarutbildningen på Mah. Resten av tiden gick åt till att skriva min c-uppsats och det blandat med praktik och att hinna träffa Henke var ganska häktiskt ett tag. Vi tog oss ändå tid till att åka till Cypern en vecka och även om både flickorna och jag var upptagna så blev det en del morgonpromenader och fikor.
Framåt sommaren blev det många arbetsintervjuer och efter att ha nobbat några jobb stod jag plötsligt där i maj och hade tackat ja till ett jobb i Linköping.
I juni tog jag examen som förskollärare och lärare för tidigare år.
Sommaren innebar sommarjobb inom äldrevården som vanligt och det var en ganska intetsägande sommar. Mycket jobb men vi hann ändå en liten sväng till Öland och jag försökte träffa Henke ibland. Värst den sommaren var att lämna mitt kära Växjö, lägenheten 20:023 på Stallvägen blev utflyttad och städad med hjälp av mina käraste. Den regniga sommaren tog dock snabbt slut och den 1 augusti flyttade jag in i min nya lägenhet i Linköping och den 3 augusti började jag på mitt nya jobb.
Tillvaron förändrades ganska drastiskt och man försökte anpassa sig till den. Vänner och pojkvän långt borta, få vänner i nya staden och nytt jobb kan vara påfrestande. Vissa stunder skitjobbigt. Men sakta men säkert började man vänja sig. Sedan försvann hela hösten i ett nafs. Jobb, träning, farande fram och tillbaka mellan Växjö, Linköping och hemhemma tog mycket tid. Plötsligt var det december och 2008 var slut.
2009 känns väldigt öppet och inte många planer finns för det nya året. Jag fyller 25 och ska ha fest i maj. För första gången på många år ska jag ha en riktig sommarsemester. Resten vet jag inget om, den som lever får se...
2008 var ett sådant år då det hände väldigt mycket i mitt liv och mycket förändrades.
Året inleddes med att spendera mycket tid på tåg.
Jag pendlade ner till Malmö minst ett par dagar i veckan för att äntligen göra min sista termin på lärarutbildningen på Mah. Resten av tiden gick åt till att skriva min c-uppsats och det blandat med praktik och att hinna träffa Henke var ganska häktiskt ett tag. Vi tog oss ändå tid till att åka till Cypern en vecka och även om både flickorna och jag var upptagna så blev det en del morgonpromenader och fikor.
Framåt sommaren blev det många arbetsintervjuer och efter att ha nobbat några jobb stod jag plötsligt där i maj och hade tackat ja till ett jobb i Linköping.
I juni tog jag examen som förskollärare och lärare för tidigare år.
Sommaren innebar sommarjobb inom äldrevården som vanligt och det var en ganska intetsägande sommar. Mycket jobb men vi hann ändå en liten sväng till Öland och jag försökte träffa Henke ibland. Värst den sommaren var att lämna mitt kära Växjö, lägenheten 20:023 på Stallvägen blev utflyttad och städad med hjälp av mina käraste. Den regniga sommaren tog dock snabbt slut och den 1 augusti flyttade jag in i min nya lägenhet i Linköping och den 3 augusti började jag på mitt nya jobb.
Tillvaron förändrades ganska drastiskt och man försökte anpassa sig till den. Vänner och pojkvän långt borta, få vänner i nya staden och nytt jobb kan vara påfrestande. Vissa stunder skitjobbigt. Men sakta men säkert började man vänja sig. Sedan försvann hela hösten i ett nafs. Jobb, träning, farande fram och tillbaka mellan Växjö, Linköping och hemhemma tog mycket tid. Plötsligt var det december och 2008 var slut.
2009 känns väldigt öppet och inte många planer finns för det nya året. Jag fyller 25 och ska ha fest i maj. För första gången på många år ska jag ha en riktig sommarsemester. Resten vet jag inget om, den som lever får se...
Kommentarer
Trackback