Igår morse när jag skulle logga in på internetbanken och plockade upp min bankdosa från väskan var den låst. Antagligen har jag kommit emot knapparna så det slagits fel kod tre gånger och då låser den sig. När jag skulle ringa till Henke och berätta om det så funkade inte min mobil. "Sätt i SIM-kort" sa den bara, och jag satte i simkortet 80 gånger, men det funkade inte. Jaha tänkte jag, då har min mobil då tillslut klappat ihop och lämnat det här livet.
Då uppdagades helt plötsligt en rad problem. Madde ska komma till mig idag, hur skulle jag få tag på henne och bestämma tid? Jag fick gå in på nätet och hitta henne på eniro, som tur är har hon ett ovanligt efternamn och så lyckades jag tajma in så jag ringde henne på hennes rast så hon svarade! Vi fick ju då bestämma  en tid och plats vi skulle ses på inte "jag ringer när jag slutat", man var tillbaka på den "gamla tidens" planering när vi inte hade mobiltelefoner. Nästa problem kunde jag dock inte lösa. Sara skulle smsa sina uppgifter till mig så att Henke skulle kunna gå in och boka boxpass till oss på kvällen. Men jag kunde ju inte ta emot hennes sms och har inte hennes nummer så jag kunde inte ringa och säga det, och hur många Sara Johansson tror ni inte det finns i Linköping. Så om du läser detta Sara, jag dissar dig inte och jag har inte struntat i dig, jag kunde bara inte komma på någon lösning! Vi får väl pyssla på måndag istället! =)
Så mina kära vänner, svarar jag inte på sms eller samtal så beror det inte på att jag dissar er, jag kan inte svara!
På eftermiddagen gav jag mig dock ner på stan och satte mig i kön på banken. Efter en del om och men fick jag en ny fin dosa, som dessutom är lite säkrare för knapptryckningar som inte är meningen. Sen gick jag till Telia. Nu är äntligen ett bredband beställt, men det har en leveranstid på en månad. Där köpte jag också en ny mobil och gick glad i hågen hem och satte igång den. Då visade det sig att det var inte mobilen det var fel på, det var simkortet som hade dött! (tji fick du Henke!) Men det gör inget, jag behövde en ny telefon och nu fick jag äntligen fingrarna ur. Vi får bara se hur lång tid det tar att få det nya kortet. Bäst var att ringa 148 från sin Halebop eller Teliamobil för att fixa ett nytt men det är ju inte så lätt att göra när simkortet klappat ihop, jag hatar sådana jäkla knäppa system. Får väl gå å köpa mig ett teliasimkort idag sålänge till mitt nya Halebop kommer, gillar inte att vara totalt okontaktbar, tänk om det skulle hända något.
Denna veckan verkar saker bara gå emot mig, men jag är glad ändå!