Idag när vi var ute skulle en treåring från grannavdelningen förklara för mig att de hade klippt gräset utomhus. Problemet var bara att han inte kunde ordet gräsklippare eller kom inte ens på vad klippa hette på svenska. Så han började säga:
"Dom har.... kört.... gräset... litet. Och under tiden visade han horisontellt med handen över gräsmattan och när han sa litet höll han upp pekfingret och tummen och måttade ut den ungefärliga längden som gräset nu hade mellan dem.
Jag fattade precis vad han menade.
Tänk vad många överflödiga ord vi använder i vårt dagliga tal.