Jag skulle ljuga om jag sa att jag var sugen på kvällens föräldramöte. Jag skulle ljuga ganska grovt, för jag var verkligen inte sugen alls.
Men det var över förväntan och faktiskt riktigt trevligt och givande.
Det är mången gång jag suckat över att jag valt att arbeta i ett sådant område som jag har, med massvis med invandrarföräldrar. När man stått där i hallen och inte förstått varandra.Men när chefen säger två meningar som iledning på mötet så sätter mumlet sedan igång. Arabiska, persiska, assyriska, somaliska och kinesiska ska alla ha sina språk tolkade. Själv har jag agerat svensk/engelsk tolk till några vars tolkar inte kom i tid. Det är en riktigt häftig känsla, att höra alla dessa språk på en gång, och att folk kan göra sig förstådda när de kommer från olika världsdelar. På ett "helsvenskt" föräldramöte hade vi säkerligen fått 8 frågor om hur vi följer läroplanen. Här är man så glad över att man kan förstå varandra. Mötet hade en ny form där föräldrarna skulle diskutera olika frågor och stämningen blev glad och uppslupen. Fikat efteråt var trevligt och alla hade någon att prata med trots att vi hade arabiska, somaliska, svenska, persiska och kinesiska föräldrar där. Man har fått lära känna några föräldrar på ett annat sätt och det kändes tillfredställande att komma hem.
Nu har vi stökat över det för den här terminen, och faktiskt med ett leende efteråt.