Jag sitter här med ett glas juice i handen (jag var sååå sugen på oboy men det fanns ingen mjölk, fuck) och försöker känna att bakfullhetens grepp sakta ska släppa. Jag är inte van vid att vara bakfull längre. Nu när jag sitter här så kan jag allvarligt talat inte säga när jag senast festade innan igår kväll... Plockar fram kalendern och kan fortfarande inte riktigt avgöra säkert, men det är iaf inte senare än början av augusti, kan va i slutet av juli till och med... På två månader har jag alltså inte festat. Kan inte bestämma mig för att det är något att vara stolt över, att man har "mognat", eller om det får mig att framstå som århundradets tråkigaste?

Egentligen har det inte varit ett aktivt val att inte festa, jag har helt enkelt inte tagit mig tid till det. Helgerna bokas upp i sådan rasande fart att jag får ångest. Vill du umgås med mig så är nästa säkra helg för det i mitten av november, det ger mig lite småpanik. Men just nu finns det inte så mycket andra sätt att göra det på, att inte planera alls funkar inte i mitt liv. Så det finns egentligen inte ett bra system för det, det är pest eller kolera som gäller. Dock tror jag att jag ska bli bättre på att planera in helger utan planer. Bestämma helger som jag inte får boka upp något på, som ska vara till för lite inspiration och spontanitet. Vill jag bara vara hemma i lägenheten och plocka, eller vill jag sticka iväg någonstans.

Hur eller hur så börjar bakfullheten släppa nu efter en väldigt trevlig kväll igår. Roligt att umgås med folk man träffar alldeles för sällan.

Nu ska jag försöka få östgötatrafikens hemsida att fungera så jag kan kolla när bussarna mot Linköping går idag. Sen ska jag ge mig ut och gå i det underbara vädret. För idag är det söndag, och imorrn är det redan måndag igen och en ny arbetsvecka stundar, så det gäller att njuta.

Det här var dagens bakfyllebabbel.