Jag gillar att göra "kulturella saker" och har tänkt gå till Linköpings konsthall Passagen jättelänge men det har inte blivit av. Så i onsdags så tog jag tag i saken och gick in där en sväng.

Vad som är bra konst är ju något som skulle kunna diskuteras i evigheter utan att man kom fram till något svar eftersom det helt enkelt inte finns något. Jag har dock några egna kriterier som definierar vad jag tycker är bra konst:
Konstnärens skicklighet. När man verkligen kan se att den här konstnären är så jävla grym på det han gör, när man kan få saker att se så naturtrogna ut.
Motivet. Ett motiv som jag tycker är vackert och som jag blir glad av att vila ögonen på. En fin tavla ska framkalla lugn och göra så jag får en bra känsla när jag tittar på den.
Förstånd. Jag ska förstå vad det är jag tittar på. Jag gillar inte konsverk där konsnären har tänkt så djupa tankar att det bara är han som förstår dem och att man måste läsa sig till dem för att själv förstå. En bra bild ska komma till mig av sig själv.

Just nu hänger det bilder från flera olika konstnärer samtidigt i konsthallen och det tycker jag är jättebra, då får man se lite olika grejer och gillar man inte en konstnär så gillar man säkert en annan. Och visst var det så, några tavlor var så grymma medan andra gav mig direkta obehagskänslor och några var totalt omöjliga att förså vad tanken var. Ett exempel på det var en uppstoppad fågel på en gren som satt på väggen och därpå satt en miniliten grej som visade upp rörlig film på väggen. Filmytan blev inte större än typ 10x7 cm för den satt så nära och vad filmsnutten handlade om var totalt obegripligt för mig. Inte bra konst enligt mig.

Det som dock rörde sig mest i mitt huvud när jag gick därifrån var hur sjutton man prissätter konst. Jag har full förståelse för att en tavla kan kosta 15 000. Är duken stor har bara materialet kostat massor (jag har köpt en del, jag vet hur satans dyrt det är), det har gått åt mycket färg och konstnären har säkerligen lagt ner många många timmar på alstret. En sådan tavla skulle jag absolut kunna tänka mig att köpa om jag kände att jag hade de pengarna och jag tyckte att motivet tilltalade mig.
Det jag dock aldrig kan förstå är hur folk kan köpa några av de tavlor jag såg. Exemplet är några tavlor som var ca 10x10 cm stora och var gjorda i papper. Konstnären hade helt enkelt klippt och klistrat. Visst var några coola men jag hade aldrig aldrig betalat de 1000 kronorna som han skulle ha för varje tavla. Ge mig en halvtimma och det material vi har på jobbet och jag hade kunnat tillverka tre likadana själv på den tiden. Det är inte konst för mig, det är bara konstigt.