Jag skulle inte vilja vara tillsammans med mig.
Jag är ganska självisk, planerar in alldeles för mycket grejer så jag knappt är anträffbar och ändrar saker med jämna mellanrum för att det ska passa mig
Ibland undrar jag själv vad fan jag håller på med.

Men det här inlägget ska inte handla om mig.
Det här är ett inlägg för att säga tack.
Tack till min underbara pojkvän som står ut med att jag rullar in mig i täcket och behåller det under natten, som snällt går med på att bara träffa mig var tredje helg (om vi har tur) och som är så enormt förstående och snäll så jag inte är värd hälften av det.
Tack.