Det ösregnar ute och åskan går. Jag sitter inne och myser. Jag älskar regn och åskan har alltid faschinerat mig. Det känns som att världen försöker tvätta av sig de senaste dagarnas varma och klibbiga, för att vakna upp imorgon till en helt ny lyster.
Jag känner att jag lever när det regnar.
Jag kan njuta av att känna dropparna rinna ner för ansiktet när jag cyklar till jobbet. Ett tag funderade jag på att helt sonika ta ett steg ut på balkongen i den strilande strömmen från himlen. Precis som Lotta på Bråkmakargatan, fast jag behöver inte bli större, jag har accepterat att jag inte blir längre än såhär. Jag nöjde mig dock med att plaska med fötterna i det vatten som regnat in genom den öppna balkongdörren.
Nu blir det bildredigering från helgens fotande, behöver få iväg dem till framkallning idag helst. Sedan blir det mys med tända ljus, en bra film eller en stund med en god bok.
Njutning.