Karlssons klister klarar allt!
-Har du en prick där, sade han och pekade på fläcken.
-Ja det har jag, svarade jag.
Han var tvungen att pilla lite på den varpå han frågar:
-Sitter den fast?
-Ja den sitter fast, svarar jag sakligt.
-Hur sitter den fast?
-Jo men den sitter ju fast på mig, försöker jag förklara, hur lätt är det att förklara hur ett födelsemärke sitter fast på kroppen?! Jag försöker visa på de andra fläckarna jag har och säga att man kan ha prickar sådär.
Han tittar lite på mig, pillar på pricken igen och säger sedan:
-Har du limmit fast den!?
Orättvisa.
När man är trött, hungrig och mensen snart är påväg så behövs det ibland inte så mycket för att rasera världen.
Jag får veta att en jag känner ska flytta ihop med sin pojkvän och jag vill bara gråta.
Det känns så jävla orättvist.
När folk som inte ens varit tillsammans hälften så länge som Henke och jag flyttar ihop eller när folk i min ålder förlovar sig och till och med skaffar barn.
Henke och jag ska ses om 4 veckor vi, det känns så jävla muntert då.
Detsamma med vänner. När folk springer och fikar, ser på tv och ligger bakis med sina bästa vänner hela tiden. Mina bästa bor alldeles för långt bort och jag träffar dem alldeles för sällan.
Orättvist känns det.
Så jävla orättvist.
Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger. Ja nog är det svårt när droppar faller. Skälvande av ängslan tungt de hänger, klamrar sig vid kvisten, sväller, glider - tyngden drar dem neråt, hur de klänger. Svårt att vara oviss, rädd och delad, svårt att känna djupet dra och kalla, ändå sitta kvar och bara darra - svårt att vilja stanna och vilja falla. Då, när det är värst och inget hjälper, Brister som i jubel trädets knoppar. Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden - känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar världen.
Jag längtar.
Jag längtar efter ljuset.
Blommorna.
Energin som sprudlar.
Att fixa iordning på min balkong och sedan sitta där på eftermiddagarna och läsa med en kopp te.
Ut och springa i ljumnare vindar, utan isfläckar och slask.
Sitta och fika på uteserveringar.
Gå långa kvällspromenader som inte är i mörker.
Sitta på gröna gräsmattor och njuta.
Sitta mot en vägg och sola.
Att få ta på min röda vårjacka och köpa snygga gympaskor.
Köpa lite piffiga inspirerande vårkläder i glada färger.
Att inte behöva klä på barnen på jobbet 18 klädesplagg utan bara skor och jacka.
Det längtar jag efter.
För att man måste.
Folk frågar hur vi orkar hålla på som vi gör.
För att man måste.
Alternativet skulle vara att göra slut och det vill vi inte. Så då får man ta att hålla på som vi gör.
Man blir väldigt bra på att ta vara på den lilla tid man faktiskt ses. Dessutom så bråkar man väldigt sällan då man sällan hinner gå varandra på nerverna.
Jag tror också att man blir bättre på att verkligen visa att man tycker om den andre och tar inte varandra förgivet på samma sätt. Sen får man bli bra på att hitta saker att se fram emot. Vi ska satsa på en långhelg i Malmö framöver och det som verkligen hägrar nu är resan i höst då vi ska få umgås bara vi två veckor i sträck. Senast vi umgicks så länge var när jag fortfarande bodde i Växjö, vilket snart är 2 år sedan.
Så man gör det för att man måste och accepterar att telefonräkningarna och resekostnaderna blir höga, för det är det värt.
Fotosession Berg slussar
Här kommer bilderna från förra söndagens fotosession med fotokursen. Vi var ute i Bergs slussar som var fullt med snö.
Första uppdraget var att fota ett hus.
Andra uppdraget att fota en stol.
Sedan fick vi fria händer att fota vad vi ville.
Inte hela vägen.
Dock så måste jag ge mina små försvarskrigare en eloge. Jag har nämligen bara kräkts 5 gånger, den första gången kl 1 inatt och sista vid 7 imorse. Sen har det lugnat ner sig. Jag tar det i mycket sakta mak med vatten, omrörd coca cola och har nu avancerat till blåbärssoppa. Mår väl inte kanon men det kunde vara så mycket värre, jag mår knappt illa, har mest magknip. Lite frustrerande är det dock att inte kunna gosa något med Henke. Vi sitter i soffan och kramar varandras fötter. I ett lite desperat försök att få Henke att inte bli smittad. Vi får väl se hur det går, jag har nämligen ett immunförsvar som en skogshuggare och han immunförsvar som en kedjerökande anorektiker enligt Henke själv.
Men även om vi inte kan gosa så mycket så har jag åtminstone sällskap. Och någon som kunde handla åt mig imorse, det känns lite lyxigt. Nu väntar soffan igen med mer skidor, blåbärssoppa och snart Hammarbymatch. Det kunde varit mycket värre.
Fredag.
Det jag ville ha sagt var i alla fall att Henke kommer hit om en stund och jag längtar.
Dessutom har jag hunnit fika med Helena, gosat lite med Elsa och tagit en dålig joggintur idag.
Imorgon är det lördag. Nu är det fredagsmys!
Det var väl en diskmaskin du skulle ha?
När jag skulle köpa datorn igår gick jag först till en elektronikbutik och tittade på en dator jag kollat in på nätet. Där blev jag mött av en liten skitunge till brud som uppenbarligen var yngre än jag var och som ingav noll förtroende. "Ja det här är en bra dator" lät bara som mesigt jäkla försök att låta som om hon visste vad hon pratade om. Jag sa jag skulle fundera på saken och kanske komma tillbaka om en stund "om du kommer innan 17 så kan jag hjälpa dig" halvropade hon efter mig då. Det lät endast som "kom till mig sen för vi får provision på vad vi säljer" och jag fick verkligen lust att komma tillbaka ca 17.15 när hon garanterat gått hem.
Istället gick jag vidare till nästa elektronikbutik där vi handlat med jobbet flera gånger och blivit väl bemötta för att titta på lite alternativ.
Där har vi en riktig försäljare. En sådan där trevlig person som man får akta sig för så att han inte helt plötsligt har sålt en något som man absolut inte ville ha egentligen, det gick liksom av bara farten.
Jag gick in i butiken för att titta på en dator. När jag sedan gick därifrån med datorn i hand hade han också försökt sälja följande saker till mig:
en skrivare
en trådlös mus
ett nytt objektiv till min kamera
ett officepaket
ett nytt trådlöst bredband
ett nytt mobilabonnemang
en dataväska
en ny mobil
en skärmputsflaska.
Fattades ungefär bara en diskmaskin bland köperbjudandena.
Dessutom hade han på den tiden fått veta både var jag bodde, hur gammal jag var, vad jag gör på min fritid och var jag jobbar!
Allt detta utan att det kändes näsvist eller gåpåigt.
Den snubben skulle kunna sälja sand till beduiner.
För det var väl en diskmaskin jag skulle ha, eller?
Tack och lov...
Igår skickade vi hem ett barn som kräktes.
Idag skickade vi hem ett barn med feber.
Tack och lov att jag har så bra immunsförsvar....
Peppar peppar!!!
(tvål och handsprit)
Den är här!
Har inte vant mig ännu men det bådar gott hittills och jag håller på att installera diverse livsviktiga program som spotify, haha. Med en ny audiosladd blir lyssnandet på musik en helt ny upplevelse!
God natt gott folk.
Död dator.
Min dator vägrar nu att starta alls eftersom laddaren inte funkar och batteriet är slut. Där med blir det svårt att blogga och att göra bankärenden, så det får bli en stulen stund på jobbet. Idag ska jag kolla på en ny dator, vi får väl se om det blir något köp. Jag är ju så himla dålig på allt sånt där, men jag har i alla fall fått lite tips. På återseende när tillfälle ges.
Lördagspromenad i Karlskrona.
Glad Påsk.
Är det inne med jeansleggings vill jag inte ha några (inte ett par finns i min garderob), är gladiatorsandaler poppis vill jag inte äga några. Är det modernt med text på väggen får min vara utan, hur fint det än är, och har alla möbler som är trendigt slitna så målar jag mina mycket noggrant.
Jag gillar inte att vara mainstream på det sättet. Jag gillar personliga saker med en egen touch, speciellt sådana ideér som inte andra har.
Med den inställningen blir det också väldigt svårt att förlika sig med julpynt, påskpynt, midsommarpynt och fan och hans moster.
Jag hatar tomtar. En tomte ska då vara jäklar så speciell för att få en plats i mitt hem, tråkiga porslinstomtar och flirtkuletomtar med stickade mössor åker ut. Kanske jag kan tänka mig ett litet litet hörn med något sådant någon gång i framtiden om jag får barn, bara för barnens skull.
Detsamma gäller för påskpyntet. Varför ska man klä sitt hem fullt med fjäderfän och små fula kärringar på kvastar? Dessutom så handlar det ju bara om att ha det uppe i någon vecka, så himla onödigt. Nej, även där ska det mycket till för att något ska komma fram.
Men så i helgen hittade jag glasägg på Village med svarta prickar på, dem föll jag för då de var så stilrena och fina och jag köpte dem direkt. Då kommer man ju dock till dilemmat, varför ska jag bara ha dem uppe över påsk när jag tycker de är så fina? Det går jag inte med på så nu är äggen redan uppe i fönstret, fastän att det är lååång tid kvar till påsk. Till på köpet kommer jag inte att vara hemma i påsk så då skulle jag få se dem ännu mindre.
Påsken ska jag nämligen spendera i Halmstad med mina kära Josse och Mira. Vi bestämde det ordentligt idag och biljetterna är redan bokade. Som jag längtar efter det nu! Så nu kan jag gå här, titta på mina fina glasägg och beundra dem och tänka att snart är det inte lång tid kvar.
Det kommer att bli en Glad Påsk!
Skryt.
Måndag: Jogging 30 min
Tisdag: Afropowerdance 60 min
Onsdag: Promenad hem från jobbet 60 min
Torsdag Simning innan jobbet 30 min
Fredag: Vilodag
Lördag: Nu ska jag ut och springa
Söndag: Planerad timma på gymmet
Hon kan om hon vill den där fröken Stina.
Inspirationslöshet och kräksjuka.
Kanske hörs imorrn kväll när jag ska ha en lugn och skön kväll i min ensamhet. Laga god mat å se en film. Tills dess, ha en skön helg!
Lugn och harmonisk.
Men Afron är mitt "må bra pass" hur fånigt det än låter.
Jag kommer dit stressad och går hem lugn och harmonisk.
Allt ordnar sig.
Jag hinner städa så mycket som jag hinner helt enkelt. Alla de där sakerna jag ska göra, det är ju bara roliga saker, varför ska jag känna mig stressad över dem? Och inskolningarna, de måste ju göras och det är bara att ta tjuren vid hornen.
Idag är det onsdag, redan mitten av veckan och jag känner mig lugn och harmonisk.
Tobias.
Som vanligt hade vi väldigt roligt men konstaterade att det är jäkligt mycket svårare att fota killar än vad det är fota tjejer.
Sedan dess har jag inte haft/har jag inte tagit mig tid att fixa med bilderna och först idag fick jag fingrarna ur och förde över dem till datorn. Det började på 250 bilder och efter rensning på rensning på rensning förde jag idag över 78 bilder. Av dem inser man snabbt att man lätt kan rensa bort ytterligare 50 som inte är så knivskarpa som man vill ha dem.
Tillsist återstår det ungefär 5 bilder som jag tycker är bra, riktigt bra.
Så jag är faktiskt inte så nöjd alls. Perfektionisten i mig kryper fram och anser att man hade kunna förvänta sig ett lite bättre resultat ändå. Men men, det är ju till för att jag ska träna.
Här kommer några av bilderna som jag på rak arm utan närmare granskning tycker är bäst. Den enda fixningen med dem är att jag tagit bort färgen på de svartvita. Jag är övertygad om att Tobias kan trolla lite i photoshop för att få dem att de mycket grymmare ut. Och det är ju tur för honom.
32 minuter.
Jag var ute och sprang idag efter en lång arbetsdag. 32 minuters löpning i snöslask. Riktigt skönt, och jag känner mig duktig som fan. Dock undrar jag om jag kan röra mig imorrn då jag just nu känner mig stum i hela kroppen. Men det är världsligt.
Grattis min kära.
På fömiddagen skulle Henke och jag gå en promenad och jag skulle fota lite. Det slutade dock med att vi gick i antikaffärer i flera timmar och tittade, inspirerades och handlade. Sen gick vi vår promenad och vädret var jättefint och vårigt. Hoppas på att några av bilderna ska kunna komma upp på bloggen i veckan.
Vi fick plättar till lunch när vi kom hem, tog en liten vila, bytte kläder och sedan bar det av igen.
Den här gången gick vi och bowlade. Jag tycker det är väldigt roligt att bowla men jag är inte särskilt bra på det så jag räknade med att bli sist ungefär. Men kors i taket gick det bättre än jag trodde och jag hamnade precis i mitten av oss 5 spelare.
Vi fortsatte sedan till vårt förbokade bord på restaurang Toscana där vi åt riktigt god mat. Då vi kom hem fick vi tårta och sedan satte vi oss framför OS där jag självklart somnade. Det var en såndär dag då man gör mycket men aldrig blir stressad.
Vilken lyxig helg vi har haft.
Nu väntar en djävulsvecka med 2 inskolningar som jag ska hålla i.