Min lilla inneboende för helgen åkte hem igår kväll. Det har varit väldigt mysigt att ha henne här, men jag har konstaterat att jag inte vill ha någon katt. Jag gillar katter men det är ju som att ha ett barn! Dessutom bor jag för litet och är hemma alldeles för sällan, dvs är bortrest för mycket helger, för att det skulle vara praktiskt genomförbart.
Tindra har dock hunnit med en del i helgen. Hon väckte mig kl 7 igår morse genom att ligga på min hals, bita mig i örat och sätta klorna i håret. Hon har dessutom tagit sig ett dopp i min toalett och tagit en tupplur i min brödkorg. Hon har också stängt av min dator flera gånger genom att lägga sig på den.
 Men hon är välkommen hit fler gånger för hon är otroligt gosig.
Här har ni sötnosen.


 

Jag har varit och hälsat på lilla söta fröken Elsa idag. Hon växer så det knakar! Idag fick hon strippa och modella lite framför kameran och resultaten är faktiskt över förväntan för min del. Några av bilderna är jag så nöjd med!

Jag har varit på "After hard work" med några kollegor ikväll.
Jag var trött och med huvudvärk när jag kom hem men visste att det skulle bli trevligt när jag väl gick. Och det blev det verkligen, och billigt! Jag har ätit en lättare måltid och druckit tre glas vin för 140 kr! Vi har pratat och druckit och jag sitter nu här lite smått salongsberusad. Jag hade gärna suttit kvar längre men jag var tvungen att gå hem för att ta emot min lilla inneboende för helgen.
Hon heter Tindra och är kollegans kissemiss. Kollegan ska flytta i helgen och jag har lovat att ha lilla kissan här hela helgen. Hon traskar nu runt å runt och bekantar sig med lägenheten och ibland kommer hon hit och tar några skutt på datorn och skriver några konstiga tecken. Så imorrn ska vi va hemma och mysa och jag ska städa i skåp och kanske träffa Helena och Elsa. Det är helt underbart med helg nu, det var verkligen vad jag behövde. En i stort sett oplanerad sådan. En helg när jag bara kan ha det lugnt och skönt och vila upp mig After hard work. Kommande tecken är Tindras verk:
+´´´´´´´´´´´å¨
+88888888888888888888888iúj nmw23

Jag förstår om du hajade till när du klickade in dig här idag. Det är lite mer... orange! Ja jag vet att jag nyss ändrade designen men tro det eller ej så har jag redan tröttnat på den. Då gjorde jag enormt mycket av grundarbetet som tar så mycket tid så nu är det inte så himmelens krångligt att ändra när man känner för det. Just nu ser bloggen ut såhär, det kommer den inte att göra i evigheter till. Jag grunnar på en ny riktigt snygg header som känns proffsigare och liksom säger lite mer om bloggens innehåll. Vi får la se vad det blir av det hela. Omväxling förnöjer.

En del personer har väldigt dålig insyn i vad man gör på en förskola som förskollärare, och jag klandrar dem inte. Man tänker ungefär att man sitter på golvet och leker, äter lite mat, byter lite blöjor och tröstar lite barn. Vi gör allt det, men, det är en sak man gör ofta och mycket på en förskola som jag tror att du inte har tänkt på.
Jag hade kunnat ha en lång föreläsning om hur enormt mycket tid vi lägger på att planera och föra vårt arbete framåt för att göra tillvaron så meningsfull som möjligt för barnen. Men det är inte det som det här inlägget ska handla om.
Nej, det här inlägget ska handla om hur sjukt mycket tid man lägger på en syssla som man inte tänker på: städning.
Städa städa städa.
Ibland känner jag att om jag får plocka upp en endaste bil till ifrån golvet, om jag måste lägga en endaste kloss till i sin låda, om jag måste sopa upp en endaste lite fruktbit till eller om jag måste torka av en enda kladdig stol till så kommer jag att få ett utbrott.
Hemma vet man att om jag städar idag så kommer det att vara fint här imorgon och ett par dagar framöver. På jobbet vet man att om jag städar idag kommer det att hålla sig ungefär till lunch imorrn, om ens till det. Sen får man plocka dessa evinnerliga saker, igen.
Det hela blir ju inte bättre av att barn har en underbar förmåga att samla på sig saker från alla ställen de är på, och sedan lägga dessa i en dockvagn. Den här dockvagnen parkerar de sedan någonstans, och en snäll fröken får vid dagens slut plocka ur den. Dockor, klossar, bilar, telefoner, nycklar, kameror, låtsasmat och väskor. Allt i en salig röra. Som måste städas undan.
Jag tycker det är dödligt tråkigt och därför är jag också väldigt hård på att de stora barnen får städa undan det de häller ut. Det resulterade i att J och S igår fick sitta och plocka upp varendaste liten legobit de hade vräkt ut på golvet, trots mycket suck och stön. Men jag gav mig inte.
Det hjälper inte hur mycket jag än suckar och stönar, jag måste likväl ställa upp alla djur på sin hylla och parkera bilarna i parkeringshuset när dagen är slut.

Lovade fler foton häromdagen, nu tänkte jag uppfylla det. Här kommer foton från när jag var hemma på lovet. Jag låter bilderna tala för sig själva, men ni kommer att förstå varför jag älskar att komma hem!