Ord är överflödiga.
Idag när vi var ute skulle en treåring från grannavdelningen förklara för mig att de hade klippt gräset utomhus. Problemet var bara att han inte kunde ordet gräsklippare eller kom inte ens på vad klippa hette på svenska. Så han började säga:
"Dom har.... kört.... gräset... litet. Och under tiden visade han horisontellt med handen över gräsmattan och när han sa litet höll han upp pekfingret och tummen och måttade ut den ungefärliga längden som gräset nu hade mellan dem.
Jag fattade precis vad han menade.
Tänk vad många överflödiga ord vi använder i vårt dagliga tal.
Tisdagstema: Frukt
Spotify. Jag är fast.
Ett program som verkligen förtjänar en hiss, eller många hissar.
Spotify.
Hur brilliant är inte ideén?
Jag är fast, helt underbart bra program!
Mer behöver inte sägas.
Spontanitet, en lyx.
Bingolotto, yeah!
Jag och pojken tog oss sovmorgon och sov till 9.30, mycket ovanligt för att vara lilla Stina. Igår var jag på sittning med flickorna och deras flickor. En riktigt riktigt bra sittning måste jag säga, den kan verkligen noteras på topp tre över bästa sittningar. Bingolottotemat var klockrent! Vi fick spela bingo, ringa in och vinna lådor det drogs på lottnumret och Loket och Lotta var i högform. En sittning med mycket som hände, och utan bordsplacering så vi kunde sitta i vårt gäng. Riktigt mysigt. Ikväll får vi se vad händelsen blir, är möjligt att jag får sitta hemma ensam, men jag dör inte av det i så fall. Nu är det stan som gäller, systemet, Panduro och fika med min lilla Stina.
En viktig sak.
Så viktig att det handlar om ungars liv.
När jag går därifrån känner jag mig tom, psykiskt utmattad och nästan gråtfärdig. Inte för att det kom fram något jätteviktigt på mötet, vi kommer faktiskt inte fram till nästan något alls, mer än några insikter.
Nej jag vill gråta för jag vill inte att sådana här möten ska få finnas.
De skulle inte få finnas av en enkel anledning.
De skulle inte få behövas!
Men tyvärr så behövs de, och jag ber bara för att det ska leda fram till något bra...
Bara en scarf?
Några timmar senare lekte lilla chokladbruna M. med samma scarf. Hon la den istället på huvudet och bad kollegan knyta, som hon vet att mammor gör.
Den lilla episoden gjorde det tydligt för mig hur svårt det måste vara för de utländska barnen att komma till oss ibland. Det var bara en scarf, men den gjorde stor skillnad.
Tisdagstema: Gammal, äldre, äldst
Hem.
Hem.
Det var då jag insåg att jag ändrat tankesätt. Förut åkte jag hem till Växjö över helgerna och tillbaka till Linköping på söndagen. Nu åker jag till Växjö på fredagen och hem till Linköping på söndagen.
Linköping är mitt hem nu.
Jag gillar staden och har liksom accepterat att det är här jag bor nu. Och trots att jag fortfarande kan längta tillbaka som en tok ibland så är det en livsstil jag längtar efter. Jag längtar efter mina söta och allt vi brukade göra, inte till staden.
Nu har jag vant mig vid det här sättet att leva och till min förvåning inser jag att jag inte vill tillbaka. Jag vet att det aldrig kommer att bli likadant igen och är tillfreds med tanken. Fick jag erbjudandet att flytta tillbaka nu skulle jag inte ta det. Det är stor skillnad mot för några månader sedan, då hade jag lätt flyttat tillbaka igen.
Växjö känns alltmer avlägset, trots att jag är där med jämna mellanrum. Tack för två av de mest betydelsefulla åren i mitt liv, men nu har jag ett nytt hem.
Finnar å ryssar å Linköpingsbor har det värre än du nånsin tror...
Men den är ju bara så jädra cool. Och ja, det stämmer, öschötskan är faktiskt precis sådär ful!
Säg till mig när jag börjar låta sådär, för det ska aldrig hända!
Vill du också ha en snigel på ögat...
Men det visade sig snabbt att det hade den inte, utan låg nere på nedre ögonlocket. Så jag började pilla bort det samtidigt som jag cyklade och fick bort skräpet. Döm om min förvåning när jag tittar på nageln och inser att det är inte någon fluga.
Det var en liten liten men ändå ganska tjock grön larv!
Jag kunde då lite småfnittrandes inte låta bli att tänka på den numera klassiska slogan:
"Vill du också ha en snigel på ögat"...
Tur att jag redan betalar tv-licensen då....
Dagens hissar.
Idag är en bra dag och jag känner för att göra tre hissningar
Ingen bakfylla.
Trots en trevlig kväll på Harrys igår har bakfyllan inte infunnit sig idag. Det har inneburit att jag fått en del gjort, bla. börjat på en jobbgrej (duktigt Stina!), tvättat och fixat lite. Dessutom har jag hunnit ha det mysigt med Madde med frukost bestående av scones som förtärdes till Ronja Rövardotter.
Mitt hår.
Var hos frisören igår och klippte och slingade mig. Fy fasiken vad dyrt det är, men den här gången kändes det värt varenda krona. Jag är så jädra nöjd! Det blev jätteblont och fint, topparna känns fräscha utan att längden försvann speciellt mycket och det är länge sedan jag varit så nöjd efter ett frisörbesök. Känner mig lite som en ny människa!
Kortveckor.
Idag känns det för ovanlighetens skull inte särskilt betungande att det är måndag imorgon. Nästa vecka är nämligen en vecka med endast 3 arbetsdagar! (nästan 2.5 eftersom jag slutar tidigt på onsdag) Det kommer att säga svisch och så är det onsdag och jag sticker till Växjö för en riktigt lång helg med mina söta. Leve långhelger!
Balkongen.
Åter till balkongprojektet så är det nästan klart (om ett projekt kan bli färdigt?) Så jag tänkte visa er lite bilder jag tog i solen imorse. Det som återstår är en likadan matta till, en blev för lite, annars känner jag mig nöjd nu.
Har jag sagt att jag älskar det faktum att jag har en balkong?
En liten överblick. Det är väldigt fint med en vit duk på bordet också men jag tänkte ni skulle få se hur det blev sedan jag målat om det.
Den här blomkrukan blev jag helt förälskad i!
Just nu står det basilika i den, sen får vi se.
Mina svartöga har nu fått flytta ut permanent och har börjat klättra i spaljén. Det blev lite överbevattnade en dag när det ösregnade och sedan dess har de varit lite hängiga, men jag pysslar om och pysslar om och tror de ska repa sig.
I det "döda" hörnet passar ett av brickborden jag gjorde iordning perfekt, och även om jag inte gillar plastblommor så är de inte helt fel ibland.
Före och efterbild.
Spjälsängshumor.
Lilla M på dagis är väldigt svårväckt efter sovstunden och han är helt groggy när han väl vaknat. Idag piggnade han ändå till ganska snabbt och skulle hurtigt resa sig från madrassen och gå iväg och leka. Han klarade att resa sig bra, men sedan när han skulle gå av madrassen snubblade han. Han föll framåt och sträckte reflexmässigt fram händerna för att ta emot sig. Grejen var bara det att han föll rakt mot spjälsängen och istället för att få tag i spjälorna så gick armarna rakt igenom mellanrummet mellan dem. Det gjorde dock inte huvudet och pang hade han lyckats träffa en spjäla (spjälor i bestämd form?) rakt på med näsan. Det låter brutalt, jag vet, men jag kunde inte hålla mig för skratt, det såg så jäkla roligt ut! Han bet sig i läppen så det blödde lite, men efter ett par minuter och en pytteliten fläskläpp så sprang han runt och skrattade igen. Ni skulle ha sett hur kul det såg ut!
Är det här mitt liv?
Ibland vill jag bara ställa mig mitt i mitt liv och skrika Stopp!!!
Var tar dagarna, veckorna, månaderna vägen? Är det såhär livet ska vara? Om vi nu bara lever en gång (vi utgår från det, diskussionen om liv efter döden blir alldeles för lång för det här inlägget) borde vi inte göra annat då? Borde vi inte bryta ekorrhjulet?
Ibland får jag panik. Är det här mitt liv?
Allt roligt jag vill göra då? Alla ställen jag vill se innan jag dör? När finns det tid till dem? På mina 4 veckors semester??? Var är spontaniteten?
Jag trivs på mitt jobb men ibland vill jag bara säga upp mig, utan att ha någon egentlig tanke och bara hoppa på första bästa flyg till någonstans jag inte vet var det ligger.
Ibland kan jag leka med tanken att jag skulle få ett besked att jag bara har ett halvår kvar att leva. Vad hade jag gjort av det halvåret? Ja inte hade jag jobbat hela dagarna, det är ett som är säkert.
Jag hinner ju inte med det och dem jag älskar.
Är det här mitt liv?
För kaxig.
Det kostar att ligga på topp.
Om du mot förmodan lyckats missa det så älskar jag blommor. Liljekonvaljer är dessutom en av blommorna på topp 20 och vem älskar inte de fina syrenbuskarna?
Nu står de här och blommar så vackert och de doftar underbart. Tyvärr doftar de lite för mycket för när jag sätter mig vid datorn som står på samma skåp som syrenerna så börjar ögonen klia som attan. Men det kostar att ligga på topp. Jag intalar mig att det är värt lite kli i ögonen för att få njuta av det vackra. Det är bara vår en gång om året....
Pyssling.
Vi har fixat fina askar med decopage på, jag har fixat ett armband och Sara har gjort kort, testat mina stämplar och skrattat åt att jag har så mycket pysselgrejor.
Jag försöker oftast undvika att tänka på hur sjukt mycket saker jag har till pyssel, det ligger åtskilliga tusenlappar där i mina lådor. Papper i alla möjliga färger, kvaliteter och mönster. Färger i många varianter, akryl, olja, tygfärg, möbelfärg, akvarellfärg, kritor, tuschpennor, akvarellpennor, jollypennor, tjocka å smala pennor.... Lera, pärlor, sysaker, och allt som hör till det. Stämplar och pynt till kort, åtskilliga fina saker att slå in paket i.... You name it! Och färre saker lär det inte bli (fasen ta dig Sara som visade mig Medmerabutiken!) Som sagt, där ligger åtskilliga tusenlappar... Lite ångestframkallande när man börjar tänka på det! Men jag brukar se det som att jag inte har några andra dyra hobbys. Jag köper inga dyra delar till min bil (som jag inte har), jag dansar inte, jag spenderar inte femhundralappar på krogen varje helg, jag handlar inte 20 nya klädesplagg i månaden osv.
Och det viktigaste av allt. Pysslet får mig att må bra.
Vissa går på yoga, andra boxas, jag pysslar.
Ibland sörjer jag lite att jag inte tar mig tid oftare, för sällan är jag så harmonisk som när jag suttit en kväll och pillat med alla mina små prylar. Dessutom hoppas jag att mina vänner gillar min hobby, för det drabbar dem med jämna mellanrum.
Ikväll har jag fått pyssla, vi har pratat strunt, hittat på nya idéer och druckit te. Dessutom hittade jag världens sötaste lilla monster idag. Jag mår bra.
Skönare tisdagsmorgon får man leta efter.
På tisdagar har jag min friskvårdstimma på morgonen och börjar därför först kl 9. Jag som blivit nästan äckligt morgonpigg vaknade ändå i vanlig ordning kl 5.15. Jag låg kvar trekvart och bara drog mig och vid kl 6 gick jag upp. Folk tror jag är sinnessjuk som går upp frivilligt kl 6.
Sen gick jag en lång och skön morgonpromenad. Jag älskar morgonpromenader, luften känns så frisk och man piggnar till på ett så skönt sätt.
När jag kom hem igen hade jag en och en halv timma innan jag var tvungen att åka till jobbet. Då lagade jag min gröt och satte mig på balkongen för att äta den. Det var helt underbart i solen och den sköna luften! Jag satt där och åt och skrev ner lite grejer jag måste komma ihåg att göra innan festen och bara njöt. När gröten var uppäten var det fortfarande gott om tid kvar och jag kände inte för att göra något nyttigt. Så då gick jag in och hämtade min bok. Sedan satt jag där i 20 minuter och bara läste i solen. En mycket bättre start en tisdagsmorgon kan man knappt tänka sig, såna dagar är det gött att leva.
Gullet och jag firade förresten 2 år igår. Föga romantiskt var det eftersom vi knappt ens kom ihåg det. Jag firade lite på kvällen genom att äta jordgubbar med grädde till, lite oromatiskt att göra det själv, men bättre än inget. Vi får väl se det som att vi firade i Egypten, eller så får vi hitta på något i nästa vecka när jag faktiskt ska vara i Växjö i över 4 dagar i sträck. Halva den här veckan har snart gått och nu hägrar två kortveckor för min del, underbart.
Tisdagstema:Gummi.
Men vad i hela fridens namn är det då? undrar ni.
Det som bilden visar är pucklar på en lekplats som man ska kunna springa upp och ner på. För att man inte ska slå sig sönder och samman när man trillar är åtminstone yttersta lagret på dem gjorda av dagens tema: Gummi.
