Pigg och glad, mysko.

4 timmars sömn och pigg och glad, mysko. Vi får väl se när det kommer ifatt mig. Nu är det iaf fotokursen som gäller och idag ska vi ha fotomaraton. Riktigt kul och spännande ska det bli, en test för sig själv liksom, hur mycket har jag lärt mig egentligen? Bilder ifrån det och en förklaring vad ett fotomaraton är kommer i eftermiddag , om jag inte somnat då...

Stackars gubbe.

Mötte världens suraste gubbe på vägen hem idag.

Jag cyklade genom trädgårdföreningen och där är det inte någon speciell cykelbana, men det står heller inte något om något cykelförbud. Då jag svängt förbi en barnfamilj hamnade jag på samma sida av "gångstigen" som den mötande gubben så vi blev lite sådär veliga som man kan bli när man inte riktigt vet vilken sida man ska vara på ni vet. Får jag lägga till att det var bara gubben och jag där, inga andra och med andra ord gott om plats.Men då ställde han sig plötsligt i mitten och ropar när jag kommer:
-Det är gångbana här!
Orka tjafsa med en sur gubbe tänkte jag och svarade:
-Det är cykelbana också, och cyklade förbi.
Då jävla tände gubben till:
-Det är det inte, då skulle det ha varit en skylt, är du helt dum i huvudet!!!

Då borde man väl inte få gå där heller då för någon gångbaneskylt har jag då aldrig sett. Ska ta och kolla upp det där. Hade där varit massor med folk hade jag förstått. Men nu ställer sig gubben och skriker att jag är dum i huvudet för att han fick gå två steg extra, max. Orka bry sig om en tjurig gubbe. Jag tyckte bara så synd om honom, för hur kul liv kan man ha om man är så?

Senaste alstren.

Här kommer några av mina senaste alster.

Inte helt överraskande så föreställer de Elsa, barn är tacksamma att öva på och Helena är tacksam över alla bra bilder jag lyckas få till. Som jag sagt, projekt som någon får nytta av är roliga projekt.

Den här gången är Helena också med och hon har godkänt bilderna. Jag älskar den sista svartvita!

I övrigt får bilderna tala för sig själva.






Torsdag är det nya fredag.

Fredag är väl den dag i veckan som vi nästan alla längtar efter. Åtminstone vi som har arbetstider där vi jobbar i veckorna och är lediga i helgerna. För de som jobbar helg kan ju fredagen vara en av de segaste dagarna i veckan, men det var en parentes.
Jag älskar såklart fredagar, eftersom jag är en sådan som har lediga helger. Ni som följer bloggen vet dock att mina helger brukar vara ganska fullsmockade. Det innebär i sin tur att fredagarna sällan innebär någon större vila i min ensamhet utan ofta består de av tågresor, väntan på någon, packande eller städande för att någon ska komma dagen därpå.
Därför har torsdagarna nu blivit de nya fredagarna för mig.
På torsdagar slutar jag kl 15, då har man tid att fixa det man ska på eftermiddagen och sedan är kvällen helt fri. Då kan jag ha den där lugna stunden man egentligen ska ha på fredagen. Ligga och slappa, se en film, gå å pyssla i godan ro. Ikväll har jag legat i soffan å tittat på Johan Falk, GSI, som var riktigt bra. Lägenheten var städad, disken var diskad och känslan av lugn infann sig. Hade det  inte varit så att jag ska upp tidigt imorrn hade jag tagit mig ett glas vin, nu blev det några chokladbollar istället. Så här sitter jag nu, med lugnet i kroppen och vetskapen om att imorrn är det fredag, en toklugn sådan på jobbet, och sen är det gullungarna Tessan och Jenny som gäller.

Övertolkningar.

Bilden alla tittar på avbildar ett fönster. Utanför fönstret är det ett träd med gula löv, i fönstret står en ljuslykta, en blomkruka med en klätterväxt och bredvid den sitter en katt.
"Vad tänkte du när du tog den här bilden"? frågar fotoläraren. Vid det här laget har vi lärt oss att det han gärna vill se i bilderna är diagonaler och trianglar. De båda lyser med sin frånvaro. Hon som tog bilden vet nog inte riktigt vad hon ska svara.
"Nej för jag tänkte här på hur färgerna passar ihop, fortsätter läraren. Ser du här, katten, blomkrukan och löven matchar ju varandra jättebra, tänkte du på det när du tog bilden"?
Öhh... Då kan jag inte hålla tyst.
Jag hatar nämligen övertolkningar.
Jag menar, det är inte så att hon kan välja färg på löven, färga om katten och antagligen har hon inte slängt fram en annan blomkruka heller för att det skulle matcha katten. Hon har bara tagit en bild när katten satt stilla,oavsett färgen på blomkrukan.


Pladder om en bra vecka.

Antalet läsare på bloggen har stigit med några stycken den senaste månaden, trevligt! Några av er vet jag vem det är, andra har jag ingen aning om, välkomna allihopa ändå! Lämna gärna en kommentar!
Igår åkte jag hemifrån kl 07.05 för att hinna träna innan jobbet. Sen jobbade jag mellan 9-18, efter det blev det vidare till kusin Lisa för god mat och mycket skratt. Kl 22.02 var jag hemma igen, då var det lite fix och läggdags för kl 04.45 imorse ringde klockan. 
Idag slutar jag redan kl 14 och då blir det förhoppningsvis en promenad med Helena och Elsa eftersom det enligt smhi ska va jättefint väder i eftermiddag. Ikväll är det dags för fotokursen igen och analyser av de bilder vi tog i mörker förra veckan. Efter ikväll är det bara två gånger kvar, varav en på söndag. Jag vill inte att kursen ska ta slut!!!
Imorrn blir det städ och tvätt för på fredag kommer Jenny och Tessan och hälsar på mig, så mysigt det ska bli! På lördag är det 25årsfest i Norrköping hos Madde med Disneytema och på söndag är det fotokurs igen redan kl 12. Sen har den veckan gått.
Kära nån vad tiden bara flyger. Men det känns bra. Jag känner mig inte stressad på något vis alls och vi har det toklugnt på jobbet. En bra vecka med andra ord.

Helgens besök.

Min mamma har varit här i helgen.

   





Min moster och morbror har varit här i helgen.




Min pappa har varit här i helgen.




Min bror har varit här i helgen.


Jag är så stolt.

Jag är så stolt.
Bilderna nedan är foton som Lena skickat på tavlan som nu sitter på hennes vägg.
Den tavlan har jag gjort.
Jag har arrangerat, fotograferat och redigerat bilden.
Sedan har hon skickat in den till Extrafilm och nu sitter den på hennes vägg i stort format.
Jag är så stolt.
Hade jag fått en chans till hade jag beskurit den lite annorlunda, men jag är sjukt nöjd ändå.
Den blev grym.
Det är så roligt med projekt där någon får nytta och användning av det man skapar. När man måste prestera på riktigt.
Mitt första riktigt "publicerade verk".
Tack till Lena för förtroendet och för ett gott samarbete.
Jag är så stolt.

 


Mysigt mys blev det.

Fredagsmyset blev precis sådär lagom mysigt. Bara sitta och äta gott, prata och ta en glas vin och skratta så att tårarna rinner. Helena fick gå hem ganska tidigt eftersom Elsa var tvungen att äta, men hon hann sitta ner och äta lite lasagne och efterrätt och prata litegranna. Nu sitter jag här ensam med disken som jag tror ska få vänta tills imorrn för jag är jättetrött, jag presterar alltid bättre på morgnarna. Imorgon är det lördag, och en förhoppningsvis väldigt trevlig sådan! Go natt mina kära.

Pappas intresse.

Jag fick mammas intressen och Daniel fick pappas, så har jag alltid sett det. Jag fick den där pyssliga, "finasaker" galna och inredningsintresserade sidan. Daniel fick den där händiga, "lagar" och motorintresserade sidan. Men det är en sak som avviker från den regeln.
Det är mitt fotointresse.
När pappa var yngre fotade han massvis, och var riktigt duktig. Men nu har han inte rört sin gamla analoga systemkamera på säkert 30 år. Så det är inte så att han har överfört det aktivt på mig, på något sätt måste det ju gått i generna? Det är iaf jätteroligt att diskutera min fotokurs med honom nu. Jämföra hur det var när han fotade analogt mot när jag fotar digitalt idag. Och tänk, han har rotat fram ett gammalt stativ till mig! Det ska han ta med när han kommer hit i helgen, och så ska jag få honom att fota lite med min kamera. Min fina starka pappa.

Fredagsmyyys!


Välkommen härliga fredag.
En fredag med urlugnt på jobbet.
Simning i eftermiddag och ikväll blir det lasagne hemma hos mig för 5 personer,
å så Elsa, men hon får ingen lasagne.

Nu är det slut på veckan, det är dags för fredagsmyyyyys!


Nördande i mörker.

Onsdagar är den klart bästa dagen i veckan just nu. Dels för att det är min tidiga dag, men främst för att det är fotokurs på onsdagar! Igår var det dags för fotograferande utomhus i mörker utan blixt och jag byltade på mig upp till tänderna då jag frusit hela dagen. 
Sällan känner jag mig så nördig som när vi vandrar runt en grupp på åtta personer med våra systemkameror om halsen, med stativen i handen och där samtalen låter ungefär: "Wow, den var snygg, vilken bländare använde du där?" Vi sitter på huk mitt på torgen, stirrar på trafikljus, letar bra vinklar på våra uppdrag och står fem personer runt en fontän i djup koncentration.
Men samtidigt så är det sällan som jag har så roligt. Jag har redan lärt mig enormt mycket på den här kursen, och den är inte slut ännu!
Och frös jag? Ja och nej. Mina fötter var iskalla men det kände jag inte förrän det var dags att gå hem. 
Kvällens konstaterande: Jag måste köpa mig ett stativ. Så enkelt är det bara.
Smakprov från gårdagens fotande. Och nej, bilderna inte redigerade på något sätt alls.   

   Uppdrag: Ta en bild där rött, gult och grönt  lyser samtidigt på trafikljuset. Dessutom ska det gärna finnas med fina ljusspår från bilarna.

 Den här kallar jag "smakprov på nördighet" och hoppas Tobias förstår att det inte är honom jag menar, haha.

    Allmäna ljusbilder på stan.


 Uppdrag: Fota Filbyterstatyn


 Uppdrag: Gå hem och ta en bild i befintligt kvällsljus där en ljuskälla ska finnas med (tror jag, vår lärare är ganska bra på att ge luddiga instruktioner...)


Busy as a bee.

I eftermiddag är det fullt upp. Ska strax iväg och handla till de tre lasagner jag ska laga, och så ska jag tvätta å städa också. Imorrn får jag nämligen besök på kvällen och på lördag till söndag får jag också besök. Men jag vill hinna photoshopa lite ikväll med, bilderna som jag tog på Josse väntar på att fixas med. Jag lämnar er med en av dem som jag slängde ihop på en kvart igår. (Sorry för att jag inte frågade dej först Josse men jag gissar på att de e ok). På återseende ikväll.


Att kunna andas.

Då jag gillar den lilla förmånen att kunna andas välkomnar jag nu med öppna armar ett fenomen som jag förbannade i somras: Att byxor tänjer ut sig.
Då innebar det att de såg fula och säckiga ut. Nu medför det att jag kan klämma på mig långkalsonger under dem och ändå kunna få luft.
Inget ont som inte har något gott med sig.

Ingenting mer än Narnia.

Jag har haft två urslappa kvällar.
Har varit så sjukt trött sedan helgen. Trött, hängig, värk i kroppen, matt och allmänt ovillig att göra saker. Så då har jag skitit i att göra saker. Jag brukar hitta på en massa saker på kvällarna och inte ens tvn brukar vara på, men så har det inte varit denna veckan. Båda kvällarna den här veckan har jag suttit ihopkrupen under en filt i soffan med raggsockar på fötterna och tittat på Narnia. Sen har jag gått och lagt mig. Inget bloggande, inget städande, inget planerande. Ingenting. Helt underbart.

 


Vemod och lugn.

Klev av bussen i Linköping med två känslor idag, vemod och lugn.
Jag blir vemodig när jag tänker på hur mycket oftare jag skulle vilja träffa Henke, Josse och Mira. Hur mycket bättre jag skulle må om de var ett mer regelbundet inslag i min tillvaro.
Jag vill nästan gråta.
Men samtidigt känner jag ett sådant lugn.
För vad har jag för rätt att klaga på att jag träffar mina vänner för sällan, när det finns de som inte ens har några? Inte kan jag vara ledsen över det faktum att jag har personer i min tillvaro som jag verkligen bryr mig om, och som jag hoppas bryr sig om mig.
Jag ska vara tacksam.
Lugnet brer ut sig i mig, ett lugn som jag bara kan uppnå när jag bara fått vara, utan stress och med personer som tillför mig något, där jag inte behöver anstränga mig.
Så vemodet och lugnet får liksom samsas därinne. Och jag känner mig sårbar och starkare än någonsin på samma gång.

Imorgon börjar en ny arbetsvecka.

Det är vägen, som är mödan värd.

Av någon anledning kom jag att citera en dikt imorse när Henke och jag låg och gosade. Jag kunde inte komma på vilken det var, men Henke mindes. Så ikväll har jag läst den och påminns om hur mycket jag gillar den dikten. Den ska jag skriva upp och sätta på min anslagstavla, den talar till mig och passar in i min filosofi på hur jag skulle vilja bli bättre på att leva. Så minns mina vänner, det är vägen som är mödan värd.

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd
men det är vägen, som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Karin Boye

Lördag i Växjö

Segande på morgonen.
Tur till Josse. Fotografering, traskande till stan. Marknad med fina fynd och fika på stan.
Softande hemma en stund.
Haremsgryta och ugnsbakad banan hos Mira. Trevligt prat och gamla nostalgiska minnen med "Björne", "Ika i rutan", "Luftens hjältar" och diverse adventskalendrar. Titta på körslaget och bara mysa.
Komma "hem" till lägenheten där öldoften slår emot en i dörren. Lyssna på roliga fyllediskussioner.
Sovdags.
Det är min lördag.

Själv.

Minns ni att jag efterlyste någon att gå på Melissa Horn tillsammans med? Ingen har anmält sitt intresse (föga förvånande) men det skiter jag i. Idag har jag bokat biljett iaf, bara till mig själv!
Funderade på om det kan räknas som patetiskt, ,men varför ska det göra det? Jag går faktiskt hellre själv än släpar med mig någon som ändå inte skulle uppskatta det. Dessutom vill jag verkligen se henne och jag skulle ångra mig så dant om jag inte gick bara för att jag inte har någon att gå tillsammans med. Det här är ju ingen kanonstor spelning där man ska hoppa runt och sjunga med, det här är soft musik man ska sitta ner och lyssna på, sluta ögonen och njuta av.
Så 18 november kl 20 ska jag på spelning med Melissa Horn, alldeles själv å de ska bli jättekul!

"Jag kan packa lätt, jag är inte rädd..."

Ni som följer bloggen vet om att jag är värdelös på att packa lätt.
Ibland tänker jag att jag inte ska packa så mycket, men efter alla "tänk om" så ligger det plötsligt en gigantiskt hög på sängen som ska med.
Men inte den här gången.
Den här gången SKA jag packa lätt.
Anledningen till att jag tror jag kommer lyckas den här gången är att jag vet i stora drag vad jag ska göra i helgen. Därmed behöver jag inte tänka "men tänk om vi ska göra det, då behöver jag den här, å ska vi göra det så behöver jag det där".
Så istället för att släpa på den stora resväskan jag brukar ha, så blir det nu två små väskor.Väldigt små med tanke på att den jag ska packa kläderna i är den jag brukar ha som "handbagage" annars. Att det blir två väskor skyller jag på min stora kamera och alla tillbehör till den. Den måste jag ha med och därmed får hela kameraväskan följa med. Men hade jag inte haft den hade jag klarat mig med en väska.
Den här gången har jag inte tänkt ett enda litet "tänk om". Jag har bara med mig de skor jag åker i, tar bara med mig ett par jeans å en topp utöver det jag åker i, ett par tunna extra leggings, strumpor, trosor, mössa å vantar och en ytterst liten sminkväska (jag äger en gigantisk). Thats it. Så blir jag genomblöt, spiller ner mig (jag är grymt bra på det) eller om det händer nåt annat oförutsett så är jag körd. Men då får det bli så. Det här är ett test, kan andra packa "weekendbags" så kan jag!!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0